Daegu - spädbarn, soju och sena hemmanätter

Vi lämnade Seoul efter ganska exakt tre veckor med ett löfte om att komma tillbaka inom kort (dvs i mitten av maj). Seoul är en gigantisk stad och det finns fortfarande massor av saker kvar att göra och se men vi kände samtidigt att det vore gött att röra lite på oss. 

Vi hade blivit tipsade om staden Daegu. Med en mycket diffus resplan och förhoppning om varmare väder packade vi våra väskor, postade hem tio kilo "books, clothes and private items" (som förhoppningsvis seglar in i en svensk hamn någon gång i sommar), och begav oss av söderut. Av ekonomiska skäl valde vi "allmän" busstandard istället för "excellent". Bussen visade sig dock vara mer än excellent med svenska mått mätt och vi spenderade 3½ timma i något som nästan hade kunnat vara ett rullande vardagsrum.

Här ligger Daegu

I Daegu hade vi bokat tre nätter hemma hos en koreansk familj https://www.airbnb.com/rooms/285324 som visade sig vara riktigt trevliga personer, väldigt roliga och dessutom nyblivna småbarnsföräldrar. De hade en liten fyraveckorslimpa hemma som till råga på allt varit född fyra veckor för tidigt, dvs nästan bara en fralla. Mannen i familjen var psykolog, vilket ofta anses rätt knäppt i Korea, landet med världens högsta självmordstal, där folk betalar extra för att slippa få sina barns psykologbesök journalförda. Utöver den lilla familjen bodde också en amerikan i lägenheten som jobbade som engelskalärare på parets språkskola. 

Under tre dagar langade de ut mat, alkohol, vänner och gästfrihet som om också de vore mitt uppe i en lång skön semester. Vi drack soju för första gången, lite sent kan tyckas eftersom vi trots allt varit här i nästan en månad, men nu är det i alla fall gjort. Soju är koreansk sprit, traditionellt gjord på ris, och säljs för samma literpris som Coca Cola. Alkoholprocenten ligger runt 20 och spriten är en av världens mest sålda alkoholdrycker - trots att den i princip bara finns i Korea, vilket säger något om hur mycket koreaner gillar soju. Att hälla soju i sin öl var tydligen inget konstigt, så det gjorde vi, varvat med att heja på bebisen som skulle lära sig krypa, tolka koreanska dikter och få tips, tricks och info om Korea (kogi bägo betyder till exempel utan kött vilket hade varit användbart även tidigare på resan). Allt resulterade i sena nätter och minst lika sena morgonar.

Patty förbereder middag. Ansemf och jag på bild på datorn!

Middag med en vän till familjen som verkade vara himla snäll och gång på gång ställde frågan "men vad är kärlek egentligen?". Observera jordgubbarna! Mycket söta och mycket goda.

Träningsapparat, nästan lika kul som att gå ut och dansa kl 04:10.

När våra bokade nätter var slut hos dem flyttade vi istället över till familjens vänner som också bodde i Daegu och visade sig vara minst lika trevliga och generösa. https://www.airbnb.com/rooms/738997. 

Gabby och Andrew, vår andra värdfamilj i Daegu, här med vår första
värdfamiljs lilla dotter.

Sista kvällen åt vi middag tillsammans allihop, dessutom i sällskap med Patty och Ansemfs nya gäst som också han visade sig vara en spännande person. Daegu verkar vara en fin stad, vi missade en av huvudattraktionerna, ett tempel som heter Haein-sa men det får vi googla, istället hade vi desto mer tid att umgås med de här roliga människorna. 

Nästan samtliga inblandade samlade. Från vänster Ansemf (psykologen och småbarnspappan som vi bodde hos först), Gabby (som vi bodde hos de två sista nätterna), Patty (som vi bodde hos först, har en egen språkskola och ett nyfött barn med Ansemf) med deras dotter Yoon-Seo, jag, Jesper och Evan (amerikansk inneboende). På bilden saknas Gabbys man Andrew och Max (tar kortet, nyazeeländare som bodde hos Ansemf och Patty efter oss).

Trots soju kvällen innan, lyckades vi en av dagarna att göra en riktig friluftsutflykt till närliggande Palgongsan, ett högt berg och en stor park som också rymde en gigantisk buddhastaty. Ansemf följde med oss och visade sig vara en hejare på gå riktigt fort uppför branta berg.

Väl uppe på den näst högsta toppen. Jag spexar lite för att kompensera för att Ansemf tog sig upp till synes utan ansträngning medan jag gjorde mitt bästa för att mörka min dåliga kondition 10 meter bakom.

Svettigt men glatt

Framme vid templet Donghwasa

17 meter hög buddhastaty

Svårgungat på senare år, men Ansemf fixade såklart även det utan större möda

Övriga utflykter i Daegu innefattade museum, caféer och baseball.

Jesper i harmoni med National Geographic-utställningen
på Daegus nationalmuseum

Kogi bägo på café, viktigt med bra tyngdpunkt

Ett gäng tanter i parken (alla hade likadana ryggsäckar) utom hon till höger

Jesper sippar cappuccino på "Waiting coffee"

Daegu Art Museum

Bollar helt gjorda av kycklingkött

Köttlampa (av plast)

Koreanska barn leker i magnetdegen

Den här har jag gjort, piece of magnet cake!

Samsung Lions på baseballstadion i Daegu, Jesper keeps going.

Vi hamnade snett bakom motståndarlagets (Nexen Heroes) lilla men intensiva hejarklack, konstigt nog ledd av en lika liten och intensiv vit man med en trumma

Sista bilden från Daegu. Dry Finish är inte ett diskmedel utan en öl som
marknadsförs med texten "Refresh you spirits. Break away from the daily grind."
Bilden här ska också visa att det är fritt fram att ta med sig vad som helst in på
matcher och konserter i Korea, allt från pizzakartonger till medhavd öl i egen kylbox.